ENERGIBERÄKNING MED

Version 2016 Cookie
.

BV2 - Fördjupning
Fördjupning
Ökat behov av energiberäkningar


I takt med stigande energipriser och ett ökat medvetande om globala miljöfrågor, blir det allt viktigare att optimera byggnaders energianvändning. Det ställs allt högre krav på att byggnader och deras installatio­ner skall vara energief­fektiva. Nya regler i BBR och i lagen om energicertifiering gör det nödvändigt att tillförlitligt beräkna och redovisa byggnaders energianvändning. Med BV2 är det enkelt att jämföra lönsamhet, driftskostnader och energianvändning för olika tekniska lösningar och principer.

Numera räcker det alltså inte längre att enbart projektera byggnadens installationer för att klara dimensionerande förutsättningar, t.ex. varmaste eller kallaste dagen. Man måste även kunna redovisa vad föreslagna lösningar kommer att innebära i form av årlig energianvändning.

BV2 är utvecklat med tanke på att vara det praktiskt mest an­vändbara beräkningsverktyget som kan tillgodose dessa behov.

BV2 är gjort för att fungera enkelt i praktiska situationer

Programmet är uppbyggt på ett sätt som gör de flesta kommandon själv­förklarande och tillsammans med förklarande hjälp får du vägledning vid eventuella oklarheter.

BV2 är unikt med sin anpassningsbara indatastruktur. I nästan varje del av programmet kan du välja mellan en begränsad mängd indata eller mer omfattande och detaljrik indata. De förra alternativet är särskilt lämpat vid ombyggnad eller i ett tidigt skede av nybyggnation. Det senare alternativet är användbart vid t.ex. detaljprojekteringsfasen.

Du har hela tiden resultatet av be­räkningarna framför sig på skärmen. Varje gång en förändring görs i någon byggnadsdel eller tekniskt sys­tem kan du se resultatet direkt. Resultaten finns samman­ställda i överskådliga tabeller, stapeldiagram eller varaktighetsdiagram. Med hjälp av BV2 beräknar du enkelt både dimensionerande effekter och årsvisa energibehov fördelat på värme, kyla och driftel.

Ingen byggnad är den andra lik! I BV2 har du därför stora möjligheter att välja mellan en mängd olika typer av värmeproduktion, allt från vedpanna och solvärme till värmepump. Lika enkelt är det att välja mellan olika typer av ventilationssystem och styrningen av dessa, samt att välja luft- eller vattenburen komfortkyla med kylmaskin eller fjärrkyla.

I praktiska situationer behöver du oftast göra flera energiberäkningar på samma byggnad för att prova olika lösningar. BV2 är särskilt lämpat för att studera kon­sekvenser av olika val, exempelvis:
  • vad är mest lönsamt, att installera luft- eller vattenburen komfortkyla?
  • vad blir skillnaden i kyl- respektive värmebehov om fönster A väljs istället för fönster B?
  • vad händer med temperaturen inomhus om jag bygger om/till min befintliga byggnad och vill be­hålla den gamla kylanläggningen?
  • vilken typ av klimathållningssystem kommer att ge lägst elanvändning?
  • hur påverkar byggnadens utformning och läge behovet av kyl- respektive värmeenergi?
  •  Vilken värmeproduktion ger lägst livscykelkostnad; värmepump eller pelletspanna med solvärme?

Något om att använda varaktighets­diagram för energi- och effektberäkningar

Beräkningen av byggnadens värmebalans i BV2 utgår från ute­temperaturens varaktighet över året. Varak­tigheten är uppdelad i dagar för sig och nätter för sig. Nedan ges en kort genomgång av hur Byggnadens Värmebalans i Varaktighetsdiagram (BV2) kan presenteras i grafisk form och hur den skall tolkas, utifrån ett exempel så som det kan se ut på bildskärmen.
  • Röda fält svarar mot byggnadens värmeenergibehov för uppvärmning
  • Blå fält svarar mot kylenergibehov för kylning
  • Lila fält svarar mot värme som lagras i byggnadsstommen mellan dag och natt.
     

Dimensionerande (största) värme­effektbehov återfinns den kallaste vinter­natten, medan dimensionerande kyleffekt­behov återfinns den varmaste sommardagen.
 

Byggnadens värmebehov

Det är viktigt att förstå att byggnadens värmeenergibehov (röda fältet) endast avser byggnadens behov av tillförd värmeenergi för uppvärmning utöver den värme som alstras av personer, belysning, apparater och solinstrålning i byggnaden. Byggnadens värmeenergibehov kallas ibland värmeunderskott. Värmeenergibehovet behöver inte vara lika stort som mängden köpt energi, vilket ju påverkas av vilken typ av värmeproduktion som byggnaden har.

Har byggnaden en panna blir mängden köpt energi större av värmeenergibehovet på grund av förluster vid förbränningen i pannan. Om byggnaden är ansluten till fjärrvärme blir mängden köpt värme lika stor som värmebehovet då värmeförlusterna är i stort sett försumbara. Har byggnaden istället en värmepump, och kanske också i kombination med ett solvärmesystem, blir mängden köpt energi väsentligt mindre än byggnaden behov av värme.

Utöver byggnadens behov av värme för uppvärmning behövs värmeenergi till tappvarmvattensystemet och ventilationssystemet. Denna värmemängd redovisas inte i varaktighetsdiagrammet ovan. Ventileras byggnaden med ett frånluftsystem, värms ventilationsluften direkt i byggnadens rum. Om ventilationsluften tillförs via fläktar värms luften separat i ventilationsaggregat.

Byggnadens kylenergibehov

Under en del av året finns det ett överskott av värmeenergi i byggnaden (blåa fältet) vilket leder till höga inomhustemperaturer om värmeöverskottet inte förs bort med hjälp av ett komfortkylsystem. Värmeöverskottet kallas i dagligt tal för byggnadens kylenergibehov. Kylenergibehovet är i de flesta fall större än köpt energi till komfortkylsystemet. Hur stor skillnaden är mellan kylenergibehovet och köpt energi till komfortkylsystemet beror på vilken typ av system som byggnaden är utrustad med och hur komfortkylsystemet är utformat och dimensionerat. Exempelvis påverkas skillnaden mellan kylenergibehov och köpt energi om byggnaden har luftburen- eller vattenburen kyla, om det finns kylmaskin eller fjärrkyla och om någon typ av frikyla används.

Om du vill veta mer om BV2 är du välkommen att kontakta oss

© CIT Energy Management AB
Datum: 2013-03-01